Så var denna sommar slut. Jag hoppas, ber till gudarna, att denna höst ska bli bättre än förra.

I måndags var ordinarie personal tillbaks i skolan/fritids. Jättebra! Eller? Det är en förändring, om än till något bekant. Men förändring är sällan något bra. Vi tog oss dock igenom början av veckan. Lukas är sjukskriven 50% vilket gör att det inte blir så långa dagar.

På onsdagen ringde jag till skolsköterskan. Jag kände att jag behövde få hjälp och stöd i mina tankar ang. stöd till Lukas under fritids. Jag förklarade läget. Lukas har varit sjukskriven i ca. 8 månader. Nu börjar VAB-dagarna ta slut (Man har bara lov till 120 dagar, sen får man vara hemma med barnet utan ersättning!) och då kan jag inte längre vara hemma med honom. Skolan måste sätta in resurser NU. Jag tror på 1. informera personalen om Lukas svårigheter och vad man kan göra för att hjälpa honom 2. Skaffa en assistent/resurs som finns där för _honom_. Skolsköterskan var väldigt förstående och sa att hon ska ta upp detta med rektorn samt föreslå att vi tre sitter ner tillsammans och pratar om detta. Jättebra!

När jag så kommer till fritids och ska hämta Lukas ligger det en lapp på ett av borden. Där står det att på torsdag och fredag är ordinarie personal på planeringsdag och det kommer endast finnas 3 st vikarier på fritids. OKÄND personal! Jag går i taket! Hur har dom tänkt nu? Inte alls förmodligen! Detta + att jag dagen innan möttes av en fröken som säger att Lukas ska byta avdelning på måndag, FRAMFÖR Lukas! Lukas blev förtvivlad och ledsen. Dom tänker alltså bara flytta honom? Hur ska det gå till? Vem finns där och stöttar och förklarar? Vem finns där för att se hur det fungerar för Lukas? Vad är det för avdelning och vad har dom för rutiner och regler där? Ja, ni förstår. Lukas måste FÖRBEREDAS. STÖTTAS. FÅ SAKER FÖRKLARAT.

I alla fall, jag går i taket och stapplar iväg till rektorn. Den nya rektorn som jag aldrig träffat förut. Bra sätt att träffas på, eller hur? 😛

Han var i alla fall jättetrevlig. Och dessutom kom skolsköterskan förbi precis samtidigt och skulle prata med rektorn om oss. Så vi satte oss ner direkt. Jag framförde min oro och mina tankar. Han lyssnade och verkade förstående. Vi kom inte till någon lösning, men han lovade att hitta en. Jag frågade hur vi gör på måndag, men det hade han såklart inget svar på. ”Han ska inte kastas in i ny avdelning”, var vad han kunde säga. Nähä? Men nu är ju dom borta torsdag och fredag sen är det måndag!! Han lovade höra av sig till mig. Nu är det fredag. Klockan är 15.28. Tror ni han har ringt?

Stress Reduction Kit - Circle with text "Bang Head Here" and directions

Jag fick snällt ha Lukas hemma torsdag och fredag. Det är inte bra. Jag ville verkligen inte behöva ha honom hemma. Jag vill ha rutin. Men vad ska jag göra? Låta Lukas må dåligt? Nejtack! Mitt jobb är att se till att mitt barn har det bra!

Jag har i alla fall höstens projekt utstakade för mig.

1. Se till att Lukas får hjälp på fritids

2. Ansök om Personlig Assistent under all vaken tid

3. Se till att få ADHD-utredning samt utredning av tvångsbeteende m.m.

4. Köp hus och förbered för flytt

Samtliga fyra projekt är stora, tidskrävande och energiuttömmande. Med lite tur, envishet och skicklighet står jag fortfarande på fötterna när julen närmar sig…

Categories: Blogg

2 Responses so far.


  1. Anonymous skriver:

    ”Enhver forandring er smertefull, selv om det er til det bedre”

    Jeg er stolt over deg, Ida, ditt riktige fokus og din styrke til å kjempe for gode løsninger for Lukas! Ikke la deg stoppe av ubetenksomhet og manglende initiativ fra dem som SKULLE ha lagt forholdene til rette!

    Tante Åse